Från och med 1 januari 2026 gäller uppdaterade 3:12-regler för bland annat utdelning och kapitalvinster i fåmansbolag. Förändringarna påverkar hur lågbeskattat utdelningsutrymme beräknas, vem som kan ta del av lönebaserat utrymme samt hur lång karenstiden är. ABG Private Bankings skattejurist Emelie Sventoft svarar på de vanligaste frågorna.

Vad är den största förändringen i de nya 3:12-reglerna?
Den största förändringen gäller hur det lågbeskattade utrymmet – det så kallade grundbeloppet – beräknas. Utrymmet baseras på varje delägares ägarandel i bolaget multiplicerat med fyra inkomstbasbelopp (80 600 kronor för inkomstår 2025).

För 2026 innebär det att en ensam delägare kan ta ut upp till 322 400 kronor i utdelning till 20 procents skatt.

Samtidigt införs en begränsningsregel som innebär att det totala grundbeloppet per person maximalt kan uppgå till 322 400 kronor – oavsett hur många kvalificerade aktieinnehav delägaren har. Har man flera kvalificerade innehav fördelas grundbeloppet proportionellt utifrån ägarandel i respektive bolag.

Hur påverkar detta investerare och delägare?
De nya reglerna innehåller inget kapitalandelskrav, vilket innebär att fler delägare – även minoritetsägare – kan ta del av lönebaserat utrymme. Det gör delägande, incitamentsprogram och partnerlösningar mer attraktiva.

Det finns fortsatt ett lönekrav för att få ta del av det lönebaserade utrymmet, och utrymmet kan som mest uppgå till 50 gånger den egna eller närståendes lön.

Det tidigare kravet på ett visst minsta löneuttag ersätts av ett standardiserat löneavdrag som är lika för alla delägare. Avdraget uppgår till åtta inkomstbasbelopp (644 800 kronor för 2026). Vid beräkningen dras detta belopp från delägarens andel av bolagets löner. Hälften av det kvarvarande beloppet utgör sedan lönebaserat utrymme.

Varför är den kortare karenstiden viktig?
Kvalificerade andelar blir okvalificerade efter fyra år i stället för fem. Det innebär exempelvis att en delägare som efter en försäljning har placerat vinsten i ett holdingbolag endast behöver vänta fyra år innan bolaget kan avvecklas och vinsten beskattas som kapital till 25 procent.

Den kortare karenstiden påverkar även bedömningen av om ett bolag är ett fåmansföretag och om utomståenderegeln kan tillämpas. Sammantaget kan detta förbättra nettoavkastningen vid exit och ge större flexibilitet för ägare som går från operativ till passiv roll.

De nya reglerna omfattar inte bara karenser som påbörjas efter årsskiftet, utan även karenser som inletts från och med 2023.

Vad bör ägare och investerare göra nu?
De nya reglerna innebär att vissa delägare får ett högre lågbeskattat utrymme, medan andra kan få ett lägre. Det är därför viktigt att se över sin struktur och överväga om aktieägandet bör bolagiseras för att bättre kunna styra beskattningen.

Även ägarstrukturen bör ses över, eftersom grundbeloppet är begränsat till maximalt 322 400 kronor per person och år. Har man flera kvalificerade innehav fördelas utrymmet automatiskt mellan bolagen och kan inte styras manuellt.

Slutligen är det klokt att se över löneuttag och utdelningsstrategi för att uppnå bästa möjliga skatteeffekt.
 
Emelie Sventoft
Skattejurist ABG Private Banking
emelie.sventoft@abgsc.se
+4673-321 73 45